Teater Albatross

Valtteri Keinänen kom till Tokalynga med Rebecca Lång. De arbetade tillsammans med dans. De inspirerade alla på Tokalynga med sina kraftfulla och intensiva rörelser under morgonträningarna.  Gradvis blev de båda mer och mer knutna till Albatross. Valtteri var med och gjorde Skogsorgeln färdig. Han spelade den stora fågeln. Det var en både rolig och kreativ tid. Både Åsa och Robert som på olika sätt ledde pjäsarbetet var djupt tacksamma då Valtteri dök upp i arbetet med Skogsorgeln. Vallteri har en egen, mycket personlig utstrålning. En karisma som lämnar få människor oberörda.
Han arbetar med rytm, med sånger till gitarr, han kan vara fenomenal på att kompa poesi. Hans charmiga bröder kom till Tokalynga och förgyllde både vardagar och festivaler.
Valtteri blev också tekniker i Albatross. Vi behövde en. Valtteri, som den lojale människan han är, ”ställde upp”. Det var kanske dumt. Detta blev en period då vi turnerade med Skogsorgeln runt om i Sverige. Valtteri skötte ljus- och ljudteknik via en s k ”clicker”. Detta innebar att han klickade medans han spelade teater, på en en liten kontakt han omärkligt höll i handen. Tyvärr fick vi inte nån riktig ordning på denna click-konstruktion. Vi fick råd från de mest avancerade teknikerna i Sverige, vi kämpade på. Det gick troll i detta. Det var inte roligt för någon. Speciellt inte för Valtteri.
Valtteri fortsatte , bort från teatern. Han blev gästlärare i dans i olika länder, och kom att arbeta med Beljana Metje i Nangilima Studio. På en liten vild ö. Det blev, vad vi förstår, några magiska år långt ute i Atlanten!
Emellanåt, vid festivaler, har Valtteri kommit tillbaka. Alltid ett kärt återseende! ”En konstnär är tillbaka!”