Teater Albatross

OBS! Denna text nedan är skriven redan 2013… Alla våra arbeten i Afrika har sedan dess – 2014 – gått i stå. Detta efter att Kulturrådet, KUR, tog över resebidragen. Innan dess fick vi hela tiden stöd från Svenska Institutet.
Men jag vill ändå nämna några saker…
2018 upphörde tjuvfisket – industrifisket – utanför Kameruns kust. En otrolig seger!
2019 kom Theatre Marabout från huvudstaden Kinshasa i Kongo på turné till Tokalynga. De kom hela 8 personer, och spelade både för Halmstad Teaterförening och på Festival på Tokalynga. Ett kärt återseende!

 

År 2000 åkte Teater Albatross första gången till Afrika, till Kamerun.
Några av oss var där i 6 veckor, resten av gruppen i 4 veckor. Det var en stor upplevelse för oss alla. Skillnaden mellan ”att veta” så som man vet när man har lyssnat på nyheter, och att själv uppleva med alla sina sinnen.

Afrika kröp innanför skinnet. Vi var tolv Albatrossar, vi var alla tagna av att världen kan vara så annorlunda. De av oss som inte har fått åka tillbaka, längtar dit. Under denna, den första resan, i den lilla byn Akonolinga, längs den underbara floden, floden med de goda fiskarna, Kanga, läste jag om Kongos historia. Vi i Albatross diskuterade Kung Leopolds hemska tid i Kongo. Hur Kongos befolkning halverades runt år 1900. Jag, sedan tidigare upptagen av Förintelsen, hade hittat en ny förintelse. Sittande i det fuktiga gräset ackompanjerad av fjärilar och det stilla suset från ån, bestämde jag mig för att göra en föreställning om Kongos historia.

Teater Albatross har alltsedan år 2000 gjort osedvanligt många Afrikaresor. De första åren till Kamerun, där vi först kom tillbaka för att visa Bo Harringers film Eldshjulet från vårt första gästspel. Senare var vi där t ex med Clownen Manne.
Åsa Lieberath, scenograf, och jag åkte till en fiskeby, Ebodje, år 2006. Detta blev inledningen till en långvarig relation. Svenska Fiskeriverket fick reda på att vi filmat, och genom Mikael Cullberg fick vi stöd för ytterligare resor av just Fiskeriverket.

En film och en pjäs om utfiskning, om internationell rättvisa

Detta ledde till att Teater Albatross gjorde en film, No Condition Is Permanent, som bl a gick på Kameruns tv, och gav upphov till debatter i olika städer. Kameruns Fiskeriverk deltog. Teater Albatross gjorde också en pjäs, Bortom Havet, som handlar om utfiskning, om hur människornas liv längs kusten i Kamerun hotas genom att stora fisketrålare från rika länder dammsuger deras kuster. Genom samarbetet med Fiskeriverket har pjäsen spelats för folk från Världsbanken, och för en mängd tjänstemän inom europeiska fiskeriverk. Theatre Chocolat, som vi samarbetat med från början i Kamerun, ville nu sätta upp vår pjäs Bortom Havet.

Detta ledde till att pjäsen delvis i byn Ebodje, delvis i huvudstaden Yaoundé, gjordes i en ny variant av Theatre Chocolat. Första delen i samarbetet runt Bortom Havet skedde på Tokalynga Teaterakademi, där Theatre Chocolat var på residens. Sedan arbetade vi både i huvudstaden Yaoundé och i Ebodje, där ett antal kvinnor hjälpte oss att under några veckor göra scenografin.

Mary Kingsley reste utan hundra bärare, utan porslin och kanoner

Under tiden då vi brukade resa till Kamerun, började Charlotta Grimfjord Cederblad och jag att drömma om en föreställning om Mary Kingsley, en samtida med upptäcktsresanden Stanley. Stanley var brutal och satte lite en ribba för de vitas framfart på jakt efter kolonier. Mary var mild. Obeväpnad. Lyssnade på afrikanerna. Älskade Afrika. Vi ville göra en föreställning om Mary Kingsley. Marika Lagercrantz och jag var med Charlotta på denna resa. Musikern Anna Ottertun kom också med. Föreställningen har gått oerhört bra, också i Afrika.

Under en Kamerunresa frågade jag Etoundi, Chocolats ledare, om han kände någon teatermänniska i Kongo. Jag ville göra en föreställning om Kongos historia. Genom Etoundi mötte jag Nzey van Musala i Kinshasa, Kongo DRK. Ett nytt äventyr skymtade. Åratal av Kongoresor. Stora visioner av att göra film och teater om Kongo av idag. Tyvärr blev detta inte möjligt. Vi fick inte de pengar vi behövt. En känd filmare från Burkina Faso, Dani Kouyaté, var rejält inblandad.

Pjäsen KONGO

Däremot gjorde vi en pjäs om Kongo, KONGO. Denna är speciellt inriktad på den långa perioden belgarna styrde Kongo. Allt ifrån Leopolds tid. Nzey van Musala leder Theatre Marabout, Kongos ledande teater. Han är också ledande på Kongos scenskola. Med Theatre Marabout har Teater Albatross gjort många arrangemang. Ett stort projekt vi har drivit tillsammans är Teaterfestivalerna i Bonga/Yasa. Bonga och Yasa är två småbyar ca femtio mil öster om Kinshasa. Där har Albatross varit medarrangör av två lite fantastiska festivaler, 2010 och 2012. Dessa festivaler har besökts av tusentals människor som bor i djungeln, miltals runt Bonga och Yasa. Alla småbyarna har sina egna teatertrupper, visar föreställningar för varandra. Dessutom fanns det internationella teatrar närvarande som vi, Teater Albatross, och professionella kongolesiska grupper som Theatre Marabout och Theatre CANACU. Mer om CANACU nedan. Teater Albatross spelade år 2010 Mary Kingsley i Bonga/ Yasa, år 2012 spelade vi Flickan och Havssköldpaddan. Båda föreställningarna på franska. Föreställningen KONGO spelades mycket i Kongo 2009-10. Se info om föreställningen.

I Kongo har vi vidare samarbetat med Theatre CANACU, Kinshasa. Det är en teater med stort socialt engagemang. De driver en ekologisk by, de hjälper hemlösa barn, och gör bra teater. Teater som försöker påverka Kongo att bli ett bättre land. Med CANACU har Teater Albatross samarbetat kring föreställningen DAG, om Dag Hammarskjöld i Kongo. I januari 2012 kom CANACU till Tokalynga. Redan under 2011 hade Charlotta Grimfjord Cederblad arbetat med CANACU i Kinshasa, arbetat med det manuskript som Mr Six skrivit. Mr Six leder CANACU.
CANACU på Tokalynga blev en väldig succé. Pjäsen och skådespelarna älskades av gymnasister och högstadieelever som tog del av evenemanget. Debatter och samtal i Helsingborg och Falkenberg, om situationen i Kongo. I Helsingborg deltog Anna Roxwall, i Falkenberg Bengt Göransson.

Flickan och Havssköldpaddan

En ny Afrikaföreställning växte fram under 2009-11, Flickan och Havssköldpaddan. Vi ville göra något för lågstadiet. Vi ville göra något väldigt visuellt. Åsa Lieberath, vår scenograf, överträffade sig själv, detta med hjälp av alla sina assistenter. Vi hoppas resa med denna föreställning, inte bara till Kongo, utan framför allt till Kameruns fiskebyar, liksom till Senegal. I Senegal har vi kontakter med småskaliga fiskare som kämpar mot trålarnas tyranni.

Pondoland

Sommaren 2012 kom Nonhle Mbuthuma, Sydafrika, till Tokalynga Teaterakademi.
Hon berättade om en kamp människorna i Pondoland fört sedan lång tid mot en australiensisk gruvfirma, och mot regeringens planer på att bygga en motorväg genom Pondoland. Nonhle berättade om stolta människor som vill fortsätta att leva i samklang med naturen. ”Man säger att vi är fattiga, sanningen är tvärtom, vi är rika.” Hon menade att även om de inte har mycket pengar, har de ett bra liv.
Till saken hör att de som vill genomföra gruvan är hänsynslösa, de har bl a mutat människor på ett extremt sätt och t o m mördat människor som försöker stoppa gruvan. Det hela är på liv och död. Vi blev faktiskt själva varnade för att vara med i kampen av en känd grekisk teaterman i Durban.

De producerar själva det mesta de behöver. De stora böljande fälten där kreaturen går, är deras hem. Den flera mil långa gruvan skulle ta deras hem ifrån dem. Teater Albatross arbetar sedan våren 2013 med Amadiba Crises Committee med att skapa en stor utomhusföreställning om konflikten med gruvbolaget och regeringen. Utomhusföreställningen hoppas vi kunna vara med att skapa år 2015.

Tokalynga 18/11/13 Robert Jakobsson

Det finns en mängd intressanta länkar/infoblad som har med texten ovan att göra. Här följer ett axplock.Rapport Afrosvenska ungdomar på Tokalynga.

Du kan t ex titta under Föreställningar, Nyhetsarkiv, Reseskildringar och Filmer.

Tyvärr stoppades det sydafrikanska projektet i Pondoland… Kampen mot gruvan. Vi fick inga pengar från KUR… Det var ett mycket svårt projekt. Framför allt för att vi, Albatross, var en främmande fågel i kampen! Det var svårt att på ett självklart sätt avföra hur fritt vi kunde agera i ”Spektaklet mot gruvan”. Nonhle och de andra som leder och ledde kampen var ”inga teatermänniskor”. De levde både i en modern, framåtriktad värld, och i sina traditioner. Vi, som framför allt samarbetade med kampledningen, kände oss ibland lite vilsna. Det fanns mycket folk i den lokala skolan, konstnärer från Durban m fl som gärna var med. Det var inte alltid självklart för ledargänget att människor de inte kände skulle vara med… Men, kanske hade föreställningen blivit fantastisk! Speciellt tror vi att stödet från en mängd konstnärer i Durban, många med rötter från Pondoland, och därmed emotionellt bundna till kampen, hade kunnat bli lite sensationellt. Både vid spelningar i Pondoland och i provinshuvudstaden…